SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att med hjälp av frågeformulär mäta studenters (n=138), vid Växjö universitet, upplevelse av svartsjuka och Emotionell intelligens beroende på relationsstatus, ålder och kön. Demirtaz och Dönmez (2006) studie visar att graden svartsjuka mellan olika relationsstatus är signifikant och en studie av Derksen, Kramer och Katzko (2002) har visat att Emotionell intelligens ökar med åldern. Vi formade fyra hypoteser, huvudhypotesen i denna studie var ?personer med låg grad av Emotionell intelligens upplever högre grad av svartsjuka?. De statistiska test visade att hypotesen var signifikant bland yngre personer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan Emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan Emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående Emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan Emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan Emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan Emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående Emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan Emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan Emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan Emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående Emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan Emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan Emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan Emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående Emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan Emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan Emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan Emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående Emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan Emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Unga ledare, ur ett emotionellt intelligens perspektiv Seminariedatum: 3 juni, 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Victor Bengtsson, Christoffer Frisk och Peter Persson Handledare: Tony Huzzard Fem nyckelord: Ledarskap, Emotionell intelligens, unga företagsledare, motivation, framtidens ledarskap. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om unga företagsledare besitter Emotionell intelligens och hur detta framgår? Är Emotionell intelligens viktigt för ett framgångsrikt ledarskap och om så är fallet varför är det viktigt? Hur blir man emotionellt intelligent? Metod: Vi har använt oss av en deduktiv strategi vid insamlandet av data och gjort en kvalitativ undersökning. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier kring Emotionell intelligens och teorier i nära anslutning till densamma. Empiri: Vi har baserat vår empiri på djupintervjuer av unga företagsledare.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Emotionell intelligens (EI )och ledarskapsstilar i Sverige. Tidigare studier har funnit ett samband mellan Emotionell intelligens och transformativt ledarskap. Studien syftade även till att undersöka ifall tidigare forsknings resultat mellan Emotionell intelligens och ledarskapsstilar skiljer sig i förhållande till ett svenskt urval. Ledarna (N=61) besvarade på frågor angående Emotionell intelligens (SEIS) samt på frågor angående ledarskapsstil (MLQ5X). Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan Emotionell intelligens och alla fyra komponenter i transformativt ledarskap.

Sambandet mellan Emotionell intelligens och konflikthantering är ett relativt outforskat område, framför allt inom universitetsmiljö. I denna studie utreds huruvida nivån av Emotionell intelligens har någon betydelse för preferens för olika konflikthanteringsstilar. Mätinstrumenten ?The Assessing Emotion Scale? och ? The Dutch Test for Conflict Handling? användes på 100 studenter för att bedöma graden av Emotionell intelligens och valet av konflikthanteringsstil. Varken Emotionell intelligens eller konflikthanteringsstil var med säkerhet statistiskt signifikant beroende av kön totalt sett, däremot fanns ett starkt samband mellan ?Samverkan? och ?Kompromiss? till nivå av Emotionell intelligens, framför allt hos kvinnor men inte hos män.

Syftet med studien var att testa om det fanns åldersgruppsskillnader, könsskillnader, samt om ålder och kön hade interaktionseffekter när det gäller Emotionell intelligens  och autobiografiskt minne mellan manliga (n=106) och kvinnliga (n=231)studenter på Örebro Universitet är från 18 till 45 år(n=299). Data samlades via Emotionell intelligensens enkätformulär Andrew m.fl. (2010) och Waldfogel (1948) autobiografiska minnens test. Det fanns inga könsskillnader och åldersgruppsskillnader i total Emotionell intelligens, men det fanns interaktion mellan kön och ålder det vill säga att ålder och kön hade effekter på varandra. Det fanns könsskillnader i totala autobiografiska minnen då flera kvinnor rapporterade autobiografiska minnen än män, men det fanns inga åldersgruppsskillnader.

I Tanums kommun har majoriteten av kommunens chefer genomgått ett ledarutvecklingsprogram, kallat ?Träningsläger för ledare. Utvecklingsprogram för verksamma chefer?.  Syftet med föreliggande studie var att utvärdera deltagarnas upplevelse av resultat och effekt (för individ och organisation) av genomfört program, samt undersöka om det föreligger samband mellan upplevda utbildningseffekter, emotionell och själslig intelligens samt självkänsla. Studien omfattade 23 deltagare, vilka samtliga genomgått ledarutvecklingsprogrammet.

Med vårt examensarbete har vi undersökt EQ, Emotionell intelligens, som fenomen och dess innebörd på klassrumsklimatet. Vi har fått ta del av elevers tankar och upplevelser kring emotionell träning i klassrummet samt vilken betydelse de anser att emotionell träning i klassrummet har. Vi har utfört ett projekt i en femteklass, där vi rent praktiskt har arbetat med emotionell träning. Vi har utfört en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Vår slutsats är att eleverna har fått ett positivt förhållningssätt till emotionell träning och att de ser positivt på ett fortsatt arbete i ämnet. Vårt resultat pekar på att inga specifika skillnader kan urskiljas i klassrumsklimatet eller i klassen som grupp, däremot har vi observerat märkbara förändringar hos den enskilde individen.

Freij, Camilla & Jönsson, Cecilia (2009). EQ som fenomen ? Emotionell träning i praktiken ? Elevers tankar och upplevelser av emotionell träning. (EQ as phenomenon ? Emotional intelligence in practice ? Student?s thoughts and experiences of emotional training).

Kan man utveckla barns emotionella intelligens med hjälp av samtal och aktiviteter? Jag valde att i detta arbete låta begreppet emotionell intelligens motsvara hur barnen uttrycker sina känslor och tankar, hur de samarbetar och hur de tänker om regler. I mitt utvecklingsarbete jobbade jag genom samtal och olika aktiviteter, såsom målningar. Barngruppen bestod av elva barn (sex pojkar och fem flickor) i åldern 4-5 år. Jag har med intervjuer och observationer studerat om mitt utvecklingsarbete utvecklade barnens emotionella intelligens.

Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad bild av vad begreppet EQ, Emotionell intelligens handlar om. Följande två frågor har använts: Vad är EQ? Hur ser lärare på begreppet EQ och arbetet med barns sociala och emotionella utveckling? Litteraturgenomgången innehåller förutom de fem grundpelarna inom EQ, också en del allmänna tankar runt begreppet, samt hur skolans roll i barnens utveckling ser ut och vad Lpo-94 säger oss. Den senare delen av arbetet består av en sammanställning av fyra kvalitativa djupintervjuer gjorda med grundskollärare som arbetarmed EQ i skolan. Min slutsats är att arbetet med EQ bör genomsyra och ingå som en naturlig grundtanke i dagens skolarbete.